CHAPTER 07 - Just A Phonecall Away
- Hey Stella, do you remember me? We met outside my concert yesterday. Justin Bieber? Jag började "fangirla" tyst för mig själv men rösten var stadig och säker när jag svarade.
(Hej Stella, kommer du ihåg mig? Vi träffades utanför min konsert igår. Justin Bieber?)
- Let me think.. I think I remember you... Hm..
(Ja okej jag fattar, haha)
- So, Justin.. What do you want? Jag försökte låta så snäll men samtidigt "cool" som möjligt.
- I was actually wondering if you know some place that I could hang out today?
(Jag undrade faktiskt om du visste något ställe jag kunde hänga idag)
-Oh.. I don't know... Min röst lät lite sorgsen.
(Åh... Jag vet inte.)
- Stella? I'm asking you out. Jag började fnittra lite.
- Yeah, i knew that. Det visste jag inte. I know the perfect place.
(Ja, det visste jag. Jag vet det perfekta stället)
(Jag förstår. Fotograferna?)
- Yeah. And also the fans...
(Ja. Men också mina fans...)
- I love them, I really do... But sometimes I have to choose and tomorrow I prefer to choose you.
(Jag älskar dem, det gör jag verkligen... Men ibland måste jag välja och imorgon föredrar jag att välja dig.)
Jag rodnade och förstod hur han menade. Jag hade inte fått spendera en enda sekund med honom om han visade sig.
- Well, I guess i will see you tomorrow?
- Yes Justin. But promise me one thing..? Jag tog ett djupt andetag.
(Ja, Justin. Men lova mig en sak..?)
(Lova att inte bli kär.)
Jag ville verkligen inte verka egenkär eller något. Men jag vet att alla kan falla för någon, vem som helst. Jag ville bara inte förstöra för honom. Det är så svårt att förklara men så är det.
CHAPTER 06 - The Love From A Mother
- Så, hur var ditt mystiska möte med Justin Beav...
- Bieber, avbröt jag.
-Just det, att jag aldrig kan lära mig det. Hur var ditt mystiska möte men Justin BIEBER? Vi skrattade. Det var inte så att han utnyttjade att man lätt kunde omvandla Bieber till Beaver, han var bara väldigt glömsk.
- Pappa.. började jag. Hur var mamma? Jag kunde se hur hans ögon blev sorgsna och han såg besvärad ut.
-Din mamma? Ehm... Han gjorde alltid så här. Försökte prata sig ur det. Nej men ska vi inte åka in till stan och titta på lite kläder?
- Pappa, jag är 17. Du måste berätta det för mig någon gång. Jag gav honom den allvarliga och typiska föräldrarblicken. En tår gled ner på hans kind och han sa;
- Vet du hur lik din mamma du är? Du ser precis ut som hon gjorde i din ålder. Han log. Förutom att du har mina ögon. Hon hade gröna, gröna som skogen. Vi har havsblå.
- Berätta lite om henne. Berätta hur hon var.
Kort kapitel men nästa kommer upp om inte om en halvtimme-timme så imorgon bitti! :)
Kände att jag behövde berätta lite om hennes familj. Hon har alltså ingen mamma eller syskon.
CHAPTER 05 - My Little Secret
På något sett hade jag missat helt att bara två meter framför mig var det en dörr och på dörren stod det GLOBEN med stora bokstäver och helt plötsligt öppnades den. Jag orkade inte bry mig till en början och rörde mig inte ur fläcken. Jag var ledsen, ingen kunde ändra på det, trodde jag tills jag hörde en välbekant röst.
Där stod han framför mig och trots att jag tänkt på så länge hur jag skulle bete mig så gjorde jag det jag aldrig trodde jag skulle göra. Jag stirrade på honom utan att säga ett ord. Utan att blinka, nästan utan att andas.
- Hey, are you sad? Jag torkade snabbt bort tårarna. Jag kände hur jag log.
(Hej, är du ledsen?)
-No, Not anymore.
(Nej, inte längre.)
- Were you on my concert? Or maybe you don't like me? Jag såg att han var ironisk och jag skrattade lite med honom. Jag började förklara och han satte sig bredvid mig.
(Var du inne på min konsert? Eller du kanske inte tycker om mig?)
- Justin, do you know how big you are? How much you effect people? Seriously, the tickets sold out in just a few minutes so i couldn't order any but i was so happy when i finally got one. Dörren öppnades ännu en gång och Scooter klev ut.
(Justin, vet du hur stor du är? Hur stor effekt du har på människor? Seriöst, biljetterna såldes ut på bara några minuter så jag kunde inte beställa någon men jag blev så glad när jag äntligen fick tag på en)
- Justin, come on, we have to go. Sedan såg han mig och vi hälsade. Justin sa åt Scooter att ge honom 5 minuter med mig och sedan var vi själva igen.
(Justin, kom igen, vi måste åka.)
- So, Stella, where were we?
(Så, Stella, vart var vi?)
- Oh... Yeah and i got this dress and everything and i've waited here for more than 24 hours just to see you but when i finally got to the gates where they let everyone in, they said that my ticket was fake... And now here I am. Jag var jätteglad men fortfarande lite nere.
(Åh... Ja och jag har fått den här klänning och allting och jag väntade i mer än ett dygn bara för att se dig men när jag äntligen kom fram till dörrarna där de släpper in folk, sa dem att min biljett var falsk... Och nu är jag här. )
- I'm so sorry! Is there anything I can do to make it up to you? sa han.
(Jag är så ledsen! Finns det något jag kan göra för att gottgöra dig?)
- Actually, you already have make it up to me. Han förstod inte vad jag menade.
(Faktiskt, så har du redan gjort det)
- You see, all of this was because i wanted to meet you and now I have.
(Alltså, allt det här var för att jag ville träffa dig och nu har jag det.)
Vi satt och pratade i minst en halvtimme och det förvånade mig faktiskt hur bra på engelska jag var och hur lätt det var att prata med någon jag aldrig pratat med förut. Allt gick bra och rullade på men snart tog tiden slut. Han behövde åka och alla stod och väntade på honom.
- Stella, when can we meet again? Frågade han och jag gav honom mitt nummer.
(Stella, när kan vi ses igen?)
Jag hoppades verkligen inte på något men det skulle ju vara rätt coolt om Justin Bieber ringde till mig!
Han gav mig en lång kram och verkade inte vilja släppa taget men vi båda visste att vi var tvugna. Jag började gå därifrån men vände mig om efter ett tag och såg hur han fortfarande kollade efter mig. Jag blev helt varm i kroppen, log och vinkade innan jag vände mig om igen och fortsatte gå mot tunnelbanan. Kunde jag berätta för någon?
Jag startade mobilen och ringde Hanna. Klockan hade hunnit bli 12 men hon var fortfarande vaken.
- Hur var det?
- Det var bäst Hanna, bästa dagen i mitt liv!
- Åååh jag är så glad för din skull! Vilken låt gjorde han bäst?
Vad skulle jag säga? Skulle hon verkligen tro mig?
- Jag hörde ingenting.
- Men? Va?
- Jag kom inte in, biljetten var falsk. Hon kunde ju få veta en del, i alla fall.
- Men du sa ju att det var den bästa dagen i ditt liv..?
- Ja... Jag... Jag mötte honom utanför och fick en kram. Det var värt 2000 kr!
Vi fortsatte prata tills jag kom hem. Jag gick raka vägen upp till mitt rum eftersom att det var mitt i natten och pappa sov, men jag somnade inte förrän flera timmar senare. Allt jag kunde tänka på var vad jag hade varit med om den kvällen.
Det visade sig vara bättre mottagning här än vad jag förväntat mig, därför får ni ett kapitel idag! Fick inte 10 kommentarer just här på bloggen men har fått respons på andra håll också.
Vad tror du kommer hända nu? Kommer han ringa? Gör han alltid såhär? Kommer någon tro på Stella om hon berättar?
CHAPTER 04 - It's showtime / familiar voice
Jag stod och stirrade rakt fram i en halv minut tills portvakten pratade med mig igen.
- Vadå inte komma in? Jag har betalat 2000 kr för biljetten! Försökte jag utan att lyckas få honom att tro på mig.
Förlåt för ett kortare kapitel än vanligt, men har inte så mycket tid över ikväll!
KEEP READING BECAUSE...
CHAPTER 03 - It's fake
Dagarna fram till konserten gick långsamt. Ibland kunde jag till och med tro att tiden stod still. Men det var värt varje sekund av väntan och längtan. Det kändes verkligen som uttrycket "den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge" var sann. Om jag blickar tillbaka till exakt den stunden från jag fick biljetten till dagen konserten var så var det nog den näst bästa upplevelsen i mitt liv. Vilken den bästa är? Ni kan inte tro det, fast det kommer jag till sen.
På något sett lyckades jag få tiden att passera och snart var det inte långt kvar. Även fast jag skulle gå ensam så visste jag att det skulle bli underbart! Jag behövde ju ingen för att lyssna och kolla på Justin Bieber? Dessutom kände jag ingen som gillade honom, jag menar som jag. Jag var inget galet fan som var kär i kändisen Justin Bieber, som faktiskt trodde att det skulle sluta med att vi skulle gifta oss what so ever. Jag säger inte att det var fel, men sån var inte jag. Han verkade vara en bra person, i kändislivet och privatlivet. Och baserat på hans självbiografi och dokumentär så var han inget som de flesta kändisar blir. Han var väldigt jordnära och älskade sina fans som om det vore hans egen familj. Jag tror att han respekterade sina fans främst för att utan dem hade han aldrig hamna i situationen han stod i. Utan dem hade han inte blivit upptäckt på sättet han blev det och han hade nog inte blivit en artist så tidigt.
Jag kommer ihåg två dagar precis innan konserten. Jag kommer ihåg hur nervös jag var men ändå inte. Det kändes som att jag skulle träffa en kompis, en helt vanlig person, för på något sett hade hans musik verkligen nått fram till mig. På något sätt hade han fått mig att känna mig som en del av honom också, inte bara att han var en del av mig. Jag vet inte hur jag ska förklara men jag hoppas att ni förstår. Jag skulle sova utanför Globen för att få bästa möjliga plats.
- Åh, pappa! Den är perfekt! Det var en klänning med ett tryck på format som Justin Bieber. Den var verkligen jättefin och jag skyndade mig med att sätta på den.
Jag fick veta att min pappas kompis fru som designade kläder för speciella tillfällen, hade designat och sytt klänningen helt själv för min skull! Kan ni tänka er, jag hade min alldeles egna klänning, one of a kind! Ingen kunde slå mig med min outfit på konserten.
Hade faktiskt inte tänkt skriva någonting idag men när jag ändå bara satt hemma och kollade på tv och hela tiden blev distraherad av mina idéer till det här kapitlet så tänkte jag, varför inte? Hoppas verkligen inte att ni har blivit besvikna på vad jag har skrivit, ni måste ge mig lite feedback så jag vet om det är bra eller dåligt! Jag har mer än 11 gånger så mycket läsare än kommentarer, kom igen! Låt inte några stycken kommentera, det tar inte ens en minut!
Information om min fanfic
CHAPTER 02 - Ticket
ENGLAND, NEW ZEELAND, CANADA, ICELAND, RUSSIA, TURKEY, SWEDEN, I'M COMING SOON #BELIEVETOUR
(ENGLAND, NYA ZEELAND, CANADA, ISLAND, RYSSLAND, TURKIET, SVERIGE, JAG KOMMER SNART #BELIEVETOUR)
Jag kände en tår glida ner för kinden. Jag stängde ner hemsidan och gick in på Google. Jag skulle hitta en biljett någonstans, om det så skulle vara det sista jag gjorde!
Flera dagar gick och jag hade isolerat mig i mitt rum. Jag hade börjat söka efter svar på min fråga. Fanns det en biljett där ute någonstans? Jag var till och med villig att betala dubbelt så mycket, jag hade pratat med min pappa och allt var klart. Jag skulle jobba extra hos honom varje dag efter skolan hela sommarlovet för att betala tillbaka det jag var skyldig honom.
Jag hade nästan gett upp när någon la till mig på facebook och lämnade ett meddelande som löd:
Jag hoppade av lycka och ringde Hanna, min bästa vän, direkt och skrek
- HANNA, JAG LYCKADES! JAG GJORDE DET VERKLIGEN!
Hon bad mig sluta skrika i hennes öra men jag var så himla glad! Jag hade äntligen lyckats!
- Stella, är du helt säker på att det kommer fungera? Frågade hon, men jag visste att det skulle det. Ingenting skulle få förstöra det här!
Den natten kunde jag knappt sova. Jag låg och tänkte på konserten hela tiden. Jag skulle möta upp personen med biljetten dagen efter mitt i stan och då skulle vi göra vårat byte. Det var nästan för bra för att vara sant och jag kom på mig själv med att ligga och le väldigt ofta. Från att inte ha en biljett, till att ha en av de bästa? Sådana saker hände aldrig mig!
Någon gång måste jag ha somnat till, för helt plötsligt så ringde mitt alarm som jag hade ställt kvällen innan för att inte försova mig. Ingen kunde förstöra mitt goda humör. Jag gick och sjöng på Justins låtar när jag duschade, åt frukost, klädde på mig och även när jag fönade håret. Tiden rullade på och snart slängde jag igen ytterdörren och var på väg till bussen.
Personen med biljetten visade sig vara en kille i min ålder och han sa att det från början hade varit hans systers biljett men att hon inte vågade sälja den själv med risk på att vem som helst kunde ha mött upp henne. han tog emot pengarna och gav mig ett orange papper där allt stod. Det var verkligen en biljett! Jag tackade och skyndade mig hem till Hanna som fortfarande låg och sov, men det struntade jag i. Jag var överlycklig, helt exalterad!
- Men Stella, vad gör du? Frågade hon nästan i sömnen.
- JAG HAR EN BILJETT, JAG HAR VERKLIGEN EN BILJETT, började jag. JAG KAN KNAPPT TRO DET, HANNA... , JAG HAR EN BILJETT!
Jag tog upp den ur väskan där jag lagt den och visade upp den. Hon var glad för min skull, jag såg det på henne. Även om hon inte tyckte om Justin Bieber så mycket så var hon glad över att jag skulle få träffa henne.
Jag kunde höra även i min dröm hur dörren till mitt rum öppnades och Stella sprang in i mitt rum och nästan hoppade på mig. Jag kunde se att hon var väldigt glad och förstod att det måste handla om Justin Bieber, hennes stora idol och allt det nu var. Förutom att jag inte var en "belieber" så var vi så lika att vi hade kunnat vara samma person i två kroppar. Jag hade inget emot Justin Bieber, men i mitt huvud så var hans musik inte så poppis och alla har ju rätt till en egen åsikt.
Medan hon stod och hoppade i min säng så skrek hon att hon hade en biljett nu. Hon visade den för mig och jag log för jag kunde se hur lycklig hon faktiskt var och det gjorde mig lycklig.
- Stella.. Schh. Du väcker mina syskon, sa jag och hon satte sig ner bredvid mig och vi började skratta.
- Så, vad ska du göra när du träffar honom? Skaka hand, krama honom? Började jag. Eller ska du hoppa på honom och ge honom en stor kyss, haha?
- Var inte fånig.. Jag kunde se hur Stella tänkte efter på vad kommande mening skulle vara. Helt ärligt så vet jag inte vad jag skulle göra om jag fick en chans att ens stå nära honom!
Vi satt länge och diskuterade vad hon skulle ha på sig, hur hon skulle bete sig och vad hon faktiskt skulle göra om han började prata med henne och som alla dagar tog den här dagen också slut och Stella gick hem till sig. Jag hoppas verkligen att ingenting går fel.
Så! Eftersom att ni bad om ett till "kapitel så många gånger så får ni det lite snabbare än jag hade tänkt! Tack för alla underbara kommentarer både på bloggen och på dayviews! Uppskattar det verkligen!
Fortsätt kommentera som ni har gjort så får ni uppdatering fortare! :)
CHAPTER 01 - Sold Out
I flera månader hade jag sparat för att äntligen ha råd med en biljett. En biljett som skulle förändra mitt liv. Det jag kommer berätta för er är inte helt från början, nej. Det började tre år tidigare, men det kan jag ta en annan gång. Det här är historien om hur jag fick träffa min stora idol, min förebild och inspiration- Justin Bieber.
Även fast jag hade ställt klockan på 8 så vaknade jag innan. Jag var så taggad och så nervös! Jag låg och drömde mig bort i några minuter men avbröts snabbt av min telefon som ringde. Det var min pappa, han hade nog precis kommit till jobbet och han visste att idag var dagen som biljetterna till Justin Biebers konsert i Sverige Släpptes. Han önskade mig lycka till och vi la på. Jag kommer ihåg att jag slängde på mig mina kläder och skyndade mig upp till köket och satte på datorn som stod på köksbordet. Alla låg och sov så det enda ljud jag hörde var några fåglar utanför och datorn som startades.
Självklart visste jag att det skulle vara överbelastat på hemsidan som släppte biljetterna så därför var jag ute i god tid, trodde jag. Även fast klockan bara var 20 över 8 så var det kö till biljettförsäljningen och när jag väl kommit in så kom jag på att jag behövde logga in för att beställa. När jag väl hade gjort det så hamnade jag längst bak i kön men var sedan inne 10 i 9 igen. Klockan tickade och snart var det bara någon minut kvar och min pappa ringde mig återigen. Han sa åt mig att stanna kvar på sidan fast klockan stod på 9.00 och det fortfarande stod något i stil med "Biljetterna ännu inte till försäljning". De skulle släppas prick 9 och när det blev en minut över så uppdaterade jag sidan eftersom att det stod att jag skulle återkomma.
Tiden gick och jag gick in på dayviews för att kolla hur det gick för de andra fansen.
Jag fick veta att det var slutsålt! På flera ställen kunde jag se folk som sa åt folk att gå ur kön för att det redan var för sent ändå, men jag stannade. Hur skulle jag kunna veta att de talade sanning? Helt plötsligt så stod det att jag stod i kö för Justin Biebers konsert, fast dagen efter. Han skulle ha en till! Nu tänkte jag att jag skulle komma in! Jag väntade och väntade... väntade lite till och klockan blev 20 i 12 då det stod att biljetterna var slutsålda.
Jag började gråta. Jag trodde verkligen inte att jag skulle göra det, men det gjorde jag. Jag gick raka vägen ner till mitt rum och la mig i min säng. Jag somnade efter ett tag och när jag vaknade så hoppades jag att allt bara var en dröm. Men det var det inte, det här var på riktigt. Jag hade misslyckats. Efter alla år jag drömt, drömt om att få träffa min idol, min förebild, min inspiration, så var allt förgäves. Jag skulle få vänta jag vet inte hur många år till.
Jag loggade in på hemsidan jag var medlem på av endast en anledning, att följa Justin. På startsidan kunde jag se hans senaste tweet;
ENGLAND, NEW ZEELAND, CANADA, ICELAND, RUSSIA, TURKEY, SWEDEN, I'M COMING SOON #BELIEVETOUR
(ENGLAND, NYA ZEELAND, CANADA, ISLAND, RYSSLAND, TURKIET, SVERIGE, JAG KOMMER SNART #BELIEVETOUR)
Jag kände en tår glida ner för kinden. Jag stängde ner hemsidan och gick in på Google. Jag skulle hitta en biljett någonstans, om det så skulle vara det sista jag gjorde!
Så, äntligen har jag publicerat den första delen! Stort tack till Evelina! Klicka här och här för att komma till hennes bloggar!
Jag kommer skriva på både svenska och engelska, Svenska på när huvudpersonen pratar och engelska när Justin pratar. Det gäller även alla som kommer prata som är svenskar och amerikaner/osv. Men eftersom att det finns folk som inte är så bra på engelska på grund av ålder eller brist på kunskap i just det ämnet så skriver jag det på svenska under så var lugna! Ni kommer förstå! Lämna gärna en kommentar om hur ni tyckte om den!
Det kommer en ny del imorgon, lite längre. Det här är bara en försmak, haha!
